"Min pojkvän vill att jag ska ta bort tatueringen som jag gjorde för att hedra min avlidne man och son, men jag vägrar"
Att övervinna en traumatisk upplevelse är inte lätt och i vissa fall är det till och med svårt att verkligen komma över något och man tvingas tillslut nöja sig med att leva med sin smärta. Mamman som är huvudperson i den här historien vet detta mycket väl, hon förlorade en man och en son på 3 år innan hon träffade en annan man som hon kunde börja ett nytt liv med. Naturligtvis är detta en otrolig förlust, som var och en skulle möta på sitt eget sätt. Den här kvinnan valde till exempel att tatuera in namnen på sin avlidne man och son - en symbolisk gest, för att minnas dem i varje ögonblick av sitt liv och alltid bära dem med sig. Medan en tatuering kan vara överflödig för vissa, varför dömma något som hjälper till att lindra någon annans smärta? Kvinnans nya partner är dock tyvärr inte av denna åsikt.
via Reddit
Flickr / Not the actual photo / philippe leroyer
Kvinnans nya partner verkar inte gilla tatueringen som hon skaffat för att hedra sin avlidne man och sin son, som tragiskt nog hade avlidit tre år innan de träffades. Kvinnan vände sig till människor på Reddit för att även få en utomstående åsikt angående den nya partnerns beteende.
"Jag hade varit änka i 3 år innan jag träffade min fästman (Julius)," skrev kvinnan. Sedan berättar hon den tragiska historien: "Jag förlorade min man och min 4-årige son i en båtolycka". Smärtan måste ha varit enorm, men på något sätt var kvinnan tvungen att övervinna den för att inte riskera att ge upp: "När jag kom på fötter igen, efter att ha förlorat dem, tatuerade jag in namnen på bröstet. Ingen stor tatuering, bara deras namn i kursiva bokstäver, med två hjärtan".
Den nya partnern verkade visade mycket förståelse för kvinnan och hennes smärta i hennes förflutna och deras förhållande utvecklades och växte till den grad att Julius tillslut bad henne att gifta sig med honom. En dag kom dock mannen med en oväntad förfrågan: "Igår, när jag skulle gå ut ur duschen, frågade Julius mig när jag kommer att ta bort min tatuering. Han sa att han känner någon som är riktigt bra och som kunde göra det och dessutom ge oss rabatt". Innan dess hade mannen aldrig verkat ha några problem med den tatueringen och hade aldrig nämnt något sådant. Kvinnan var förstås ärlig och sa till honom att hon inte hade för avsikt att ta bort den tatueringen. Mannen förklarade för henne att han kände sig osäker på hennes kärlek gentemot honom varje gång han såg de där två namnen tatuerade på hennes bröst.
Wikimedia / Not the actual photo
Det dröjde inte länge förrän svaren började rulla in från människor på Reddit: "Man måste verkligen vara extremt osäker för att känna sig hotad av någons avlidne man och barn." Andra påpekade hur fruktansvärd denna begäran faktiskt var: "Det mest slående för mig är att han förväntar sig att du tar bort båda namnen. Att känna sig hotad av en man som redan är död är oroande, men att förvänta sig att du raderar namnet på ditt barn är bara hemskt. Oavsett hur lång tid som har gått slutar man ju aldrig vara mamma."
Det är förvisso svårt att hantera en person som upplevt så mycket smärta i sitt liv, men kanske var kvinnans blivande mans begäran rent av okänslig? Eller vad tycker du om saken?
