Som 19-åring tvingades hon adoptera bort sin dotter: 17 år senare träffar hon henne på ett shoppingcenter

Att behöva adoptera bort sitt barn måste vara ett mycket svårt val, omöjligt att ta lätt på. Även om ett barns ankomst är en efterlängtad händelse för många, kanske vissa unga kvinnor helt enkelt inte känner sig redo och är mycket rädda för framtiden. När osäkerheten om framtiden och rädslan för hur man ska fostra en dotter vid bara 19-års ålder blir för stor verkar adoption vara den enda utvägen. Gina Crotts måste ha upplevt exakt denna känsla innan hon bestämde sig för att anförtro sin första dotter åt en annan familj.

via Instagram / ginacrottswriter

Vid 19-års ålder kan det vara en traumatisk upplevelse att plötsligt bli tvungen att på alla sätt klara av att ta hand om en försvarslös liten varelse som ett eget barn. För vissa är det oundvikligt och de tar inte ens hänsyn till tanken på att lämna bort barnet för adoption eller, även långt tidigare, att avsluta graviditeten, medan andra mammor nästan känner sig tvungna att hitta andra lösningar. Vi vill absolut inte döma dessa mammors val och vi är faktiskt glada över att veta att de väljer adoption. Gina Crotts var 19 år gammal vid den tidpunkten, bodde långt hemifrån och var ensam: hon visste att hon inte kunde erbjuda sin dotter en ljus framtid. Den unga kvinnan tillbringade fyra dagar på sjukhuset med sin lilla flicka efter förlossningen och upprepade för henne: "Var en duktig flicka, kom alltid ihåg din mammas röst och glöm inte att jag älskar dig". Hon visste att hon förmodligen aldrig skulle få se henne igen och med sorg i hjärtat valde hon det par som verkade bäst lämpade att bli dotterns nya familj.

Separationen från den lilla flickan var inte lätt: Gina hade plötsligt ett tomrum inom sig som aldrig skulle ha fyllts, men efter bara en månad fann den unga kvinnan kärleken och gifte sig med en man som heter Brandon. Med honom började hon bilda familj, en familj som hon är mycket stolt över idag. Trots att Gina har tre andra barn har hon aldrig glömt lilla Kalyn, hennes äldsta dotter som hon tvingades ge upp för adoption. Gina har alltid pratat om Kalyn med sina barn, även när hon firat hennes födelsedag. Den biologiska mamman och hennes dotter hade tagit upp kontakten men hade inte ännu träffat varandra ansikte mot ansikte. Gina fick vid ett tillfälle ett foto på Kalyn, men väntade på att hon skulle be henne om att träffas.

"Mitt mål", förklarade Gina, "har alltid varit att bli någon som min lilla flicka kunde vara stolt över. Jag ville att hon skulle ha lust att träffa mig, att veta vem jag var." En dag många år senare, utan förvarning, ägde det efterlängtade mötet plötsligt rum av en slump.

En dag, medan hennes 13-åriga dotter Evie var på en dansrepetition i en galleria, pekade tonåringen på en tjej som hon trodde var hennes syster. Det var Kalyn, som uppenbarligen var väldigt lik Ginas andra dotter.

Det hade gått 17 år och Gina kunde inte vara säker på att hon stod framför sin dotter eller bara framför en ung kvinna som var mycket lik henne. När hon såg Kalyns adoptivpappa tvivlade hon dock inte och närmade sig efter att han själv hade vinkat till henne. "Jag sträckte ut armarna och tog tag i henne utan att tveka och kramade om henne hårt," mindes Gina, "Mina armar var lindade hårt runt hennes lilla kropp." Ödet hade fått dem att träffas igen! Efter denna händelse återupptog Kalyn kontakten med sin biologiska mamma och de åt till och med middag tillsammans och pratade med varandra alltmer. Gina är mycket tacksam gentemot Kalyns adoptivfamilj, som uppfostrat henne på bästa möjliga sätt. Kalyn har tur, för hon får all kärlek i världen från en väldigt stor familj.