En pappa tittar på sin 2-åriga dotter som ställer till en scen utan att få panik - en lärdom för alla föräldrar där ute
Det finns ingen handbok för den perfekta föräldern och, för att vara ärlig, finns det heller ingen helt "perfekt" förälder. Som tur är bör man nog säga! Den amerikanske skådespelaren Justin Baldoni ville dela med sig av ett foto med resten av världen av sin 2-åriga dotter som kastade sig på marken i ett raserianfall när han var i mataffären. Ett nästan banalt ögonblick, som sker varje dag för miljontals föräldrar runt om i världen, och som ändå har fått en speciell betydelse för skådespelaren, som ville dela sitt budskap med tusentals användare.
Justin Baldoni befann sig i mataffären tillsammans med sin dotter och sin pappa när dottern plötsligt, precis som barn brukar göra, kastade sig gråtandes och skrikandes på marken, i ett raseriutbrott. Emily, Justins fru, tog en bild av det ögonblicket där man ser Justin och hans pappa som tittar på barnet som kastat sig ned på marken i ett raserianfall utan att oroa sig för vad människor runt omkring honom tycker. Flickans farfar ler medan Justin tittar på henne med ett nästan avundsvärt lugn. Skådespelaren delade sedan ett viktigt budskap på sin Facebooksida i detta avseende:
"Emily tog den här bilden i mataffären och det blev min favoritbild av mig och min pappa, två män, förenade av en villkorslös kärlek till varandra och för vår nykomling som vi skulle göra vad som helst för. Och jag kan bara föreställa mig hur många gånger jag själv gjort samma sak som barn. Min pappa lärde mig så många saker om vad det innebär att vara man, men jag tror att den här bilden säger det bättre än tusen ord. Att känna sig bekväm, även när situationen inte är det. En sak som jag har sett under min uppväxt vid hans sida. Det finns inga perfekta föräldrar, men vad min far lärde mig är att man inte bör uppfostra sina barn utifrån vad andra tycker."
Skådespelaren fortsatte med att säga: "Min pappa lät mig alltid att uttrycka vad jag kände inombords, även offentligt, även om det ibland var pinsamt. Jag har inget minne av att ha hört honom säga saker som "Sluta gråta!" eller "Du skämmer ut mig" och först nu förstår jag hur viktig denna inställning har varit för min känslomässiga tillväxt. Våra barn får så många intryck utifrån och lär sig så många saker på en gång att de ibland inte vet hur de ska hantera sina känslor och sinnestillstånd och jag försöker att inte glömma bort det, för att se till att min dotter vet att det är okej att uttrycka vad hon känner. Det är okej för mig om hon får ett raserianfall i mataffären eller gråter på planet. Jag är hennes pappa, ingen annan".
Denna exemplariska far avslutade sedan sitt meddelande så här:
"Låt oss inte skämmas för våra barn. Det har ingenting med oss att göra. Vi borde kanske alla vara snällare och mer tålmodiga med oss själva också. Om vi tillät oss själva att uttrycka allt vi känner och även tillät oss själva att gråta när vi kände att vi behövde det, är jag säker på att vi skulle kunna känna oss mer lyckliga och fulla av glädje. Något som säkert skulle göra världen gott."
Håller du med?
