De vill flytta in hos sonen för gott när de får reda på att han blivit rik - ett föräldrapar i blåsväder

När en pappa får och sedan uppfostrar en son, vill han på något sätt innerst inne att sonen som vuxen till viss del ska bli hans avbild och vara lik honom. En man med rättfärdiga principer som kanske kan göra en tillfredsställande karriär som dessutom är välavlönad. Detta är nog praktiskt taget en dröm för alla mammor och pappor där ute. Men vad händer om ett barn inte följer i föräldrarnas fotspår eller inte väljer den väg som föräldrarna planerat eller föreslagit? En ganska ovanlig och nästan absurd historia delades på Reddit av en anonym användare, som berättade om sin frustration och sin lite speciella relation med sina föräldrar...

via AITA/Reddit

Kristina Hoeppner/Flickr - Not The Actual Photo

Mannen som publicerade sin berättelse på Reddit sa att han inte hade följt den väg i livet som hans föräldrar hade önskat för honom, inte heller hade han valt det yrke som de hade rådgett honom att välja. Men när sonen efter 17 år av att inte ha pratat med varandra försökte ta upp kontakten igen med dem ändrade de plötsligt attityd gentemot honom när de fick reda på att han hade ett lönsamt jobb på en bank och på fritiden arbetade som skådespelare. Det här är vad som hände med den anonyme mannens egna ord: "I min familj har alla varit läkare, att vara läkare är det enda acceptabla yrket i deras ögon och allt annat än det accepteras inte lätt. När jag berättade för min familj att jag INTE ville bli läkare utan att jag istället skulle bygga en skådespelarkarriär eller arbeta som youtuber och komplettera min inkomst med småjobb, sparkade de ut mig och sedan förlorade vi kontakten i 17 år.

Med tiden flyttade de till Storbritannien och min syster blev läkare och min storebror genomförde en studie i neurokirurgi, som han nu har avslutat. Vi återupptog kontakten i samband med pandemin och de berättade för mig att de skulle återvända till Sydney eftersom min bror hade fått ett jobb där han skulle tjäna 750 000 dollar per år.

De senaste två åren har de aldrig frågat mig hur min skådespelarkarriär har gått och i princip trodde de att jag levde som en fattiglapp här i Sydney. De hade visserligen rätt i att jag inte "hade lyckats" inom skådespelarbranschen, däremot "hade jag lyckats" som investmentbanker och blev nyligen delägare i banken där jag jobbar.

Dennis van Zuleijkom/Flickr - Not The Actual Photo

"Det här kom upp på fredagen när jag träffade dem för att handla, men när vi bestämde oss för att planera att träffas igen föreslog de att vi skulle gå hem till mig innan vi gick ut och åt middag. När vi kom till mitt hus trodde de att jag hyrde ett rum och frågade mig hur mycket hyran var, jag informerade dem om att jag inte hyrde och att det här var mitt hus. De tappade hakan, anklagade mig för att ha ljugit för dem i flera år och bara velat träffa dem för att slänga min "förmodligen olagligt intjänade" rikedom i deras ansikten och de avslutade med att tala om för mig att de nu kommer att bo hos mig istället för att bo hos min äldre bror, eftersom de inte vill bo i ett sämre hus än deras sons.

Jag skrattade åt dem och påminde dem om att de hade stöttat min bror och syster inte mig och att det var större chans att mina grannar skulle låta dem flytta in än att jag skulle göra det. Vid det tillfället hotade de med att "plocka bort mig från deras testamente", varpå jag påminde dem om att de inte ens har råd att köpa en bostad i mitt område, så deras vilja och ägodelar spelar egentligen ingen roll för mig. Gjorde jag rätt i att svara dem på det här sättet?"

Vad skulle du svara på sonens fråga? Har han rätt eller gör han fel i att "behandla" sina föräldrar på detta sätt?