Föräldrarna hade delat på dem när de var unga på grund av deras hudfärg, men idag har de återfunnit varandra och efter 42 år är de äntligen tillsammans igen
Jeannie Gustavson, nu 68, och Steve Watts, 71, dejtade i hemlighet under 1970-talet. De var ett hemligt par i över 7 år medan de pluggade på universitetet. Den första stora riktiga kärleken. Kärlek är dock inte lätt i ett samhälle där hudfärg gör skillnad och blandade äktenskap betraktas med förakt. Således, för 42 år sedan, tvingades de två att bryta med varandra eftersom hennes familj ogillade blandade förhållanden.
Känslor vinner dock över fördomar och politiska val och Jeannie och Steve glömde aldrig varandra. Jeannie hittade honom nyligen på ett äldreboende i Chicago och tillsammans återupptäckte de sin starka kärlek. Efter alla dessa år slog Richards hjärta fortfarande för Jeannie.
Han var snygg, elegant, trevlig och hade ett fantastiskt leende, men var afroamerikan. Hon var väldigt söt, vacker och intelligent, men var vit. Deras lilla drama var just att de var ett kärlekspar i ett rasistiskt samhälle. Jeannie Gustavson, nu 68, och Steve Watts, 71, hade träffats på universitetet när hon precis hade börjat studera och han var en "senior" student. Efter att de träffades och blev kära i varandra var de tvungna att hålla sitt sjuåriga förhållande hemligt.
Hon hade så småningom tagit examen som sjuksköterska och han hade blivit tysklärare, men deras liv tillsammans stötte på ett stort hinder, nämligen Jeannies familj. Tjejens föräldrar var starkt emot blandade äktenskap och motsatte sig kraftigt detta förhållande och det hela slutade med att Jeannie tog avstånd från mannen hon älskade.
Hennes liv fortsatte med en rad otillfredsställande relationer och äktenskap, vilket resulterade i lika många skilsmässor. "Att lämna honom var ett riktigt dumt beslut", säger Jeannie idag, "ett val som jag fortsatte att ångra resten av mitt liv."
Men idag, tack vare sociala medier och ett datakunnigt barnbarn, lyckades Jeannie återigen finna mannen hon alltid varit kär i, Steve.
Tyvärr fick hon reda på att han inte mådde bra och att han befann sig på ett äldreboende efter att ha drabbats av en stroke något år tidigare. Ett tillstånd som dock inte skrämde Jeannie det minsta. Så efter att ha tagit mod till sig bestämde hon sig för att skriva till sin gamla kärlek och efter att inte ha fått något svar sökte hon upp honom personligen.
"I samma ögonblick som jag såg honom igen", sa Jeannie, "verkade det som att de fyrtiotvå år av livet under vilka vi varit separerade hade flugit förbi på ett ögonblick. Vi var fortfarande det passionerade paret från universitetet och våra hjärtan slog precis som två tonåringars."
Är inte detta en underbar historia om kärlek och något som alla de människor som bara tittar på hudens färg kan ta lärdom av?
