En elefanthona "gråter" av glädje när hon äntligen blir fri efter ett liv i fångenskap
Människan är en outtömlig källa till motsägelser. Även på vårt sätt att interagera med djur uppvisar vi beteenden som strider mot varandra. Det finns de som försöker "göra dem mänskliga" och snuddar vid gränsen till vad som är absurt eller löjligt.
Å andra sidan finns det de som fortfarande i dag fortsätter att betrakta dem som underlägsna livsformer, som är avsedda att utnyttjas och leva som slavar. Lyckligtvis finns det de som arbetar emot detta och med sitt arbete bidrar till att göra världen till en bättre plats.
Dagens berättelse handlar om ett lite mer ovanligt djur. Det är varken en hund eller en katt, utan en elefant. Hon heter Sook Jai och är ett 73-årigt kvinnligt exemplar som bor i Thailand. Den majestätiska elefanten har tillbringat hela sitt liv i fångenskap. Hon tvingades arbeta som transportmedel för turiser och som en lokal attraktion.
Med tiden försämrades hennes hälsa. Hon förlorade synen, en del av sin hörsel och blev svagare och svagare för varje dag som gick. Hon gick från en ägare till en annan och blev ofta misshandlad. De många ärren på hennes kropp vittnar om den våldsamma behandling hon fått under sitt liv. Lyckligtvis fick organisationen Save Elephant Foundation höra talas om situationen och ingrep.
Sook Jai hämtades av den sista ägaren och fördes till ett naturreservat. Under resan som varade i mer än 20 timmar försökte volontärerna värma upp lastbilen när det blev kallt under resan och kyla ned den när de korsade varmare områden. När hon äntligen kom till sitt nya hem reagerade Sook Jai på ett sätt som rörde alla.
Även om hon nu var blind insåg hon att hon var trygg och började gråta. Vissa bilder har odödliggjort tårarna som inte flödade från hennes stora ledsna ögon, men direkt från hennes hjärta. I själva verket kan elefanter, som har en stark känslomässig och mnemonisk förmåga visa sina känslor på detta sätt.
För denna äldre elefant är ett liv av trötthet, smärta och rädsla äntligen över. Hon är nu på en säker plats omgiven av människor som kommer att ta hand om henne. Hon kommer att kunna leva resten av sina år på ett fridfullt sätt och framförallt inte längre i fångenskap.
