Lappsjuka - när man har ångest för att gå hemifrån
När man vänjer sig, även om det är påtvingat, vid att stanna inomhus av rädslan för att stormen utanför kan påverka oss på något sätt, riskerar man med tiden att trivas lite för bra innanför hemmets fyra väggar. Om det finns en osynlig fara på utsidan, är det logiskt för vår hjärna att reagera mot denna fara utanför vår dörr med en känsla av skräck, rädsla och misstro. Å andra sidan har vi ju allt det vi behöver inne i huset...
via Psychology Today
Eftersom man har börjat lätta på de begränsande åtgärderna mot Covid-19 i många delar av världen, kommer många av oss kanske att känna sig förvirrade och rädda när det äntligen är dags att lämna hemmet för första gången. Den känslan du kanske kommer att ha, och som vi alla mer eller mindre upplever i våra hjärtan, är att vi faktiskt under dessa två månader har haft det bra och att vi hade allt det vi behövde. I många länder fick man gå ut för att handla mat, gå till apoteket eller gå ut av brådskande skäl, men det var i hemmet som man kände sig mest skyddad.
Ja, för i slutändan förvandlas huset, efter det att man varit instängd inom hemmets fyra väggar ett tag, till en gyllene bur, en koja full av möjligheter och alla de hushållsvaror man behöver. Utanför finns det fortfarande en risk för att bli smittad, så man kan ju lika gärna stanna i hemmet ett tag till.
Det finns ett namn på denna mycket vanliga psykiska störning, speciellt under en så känslig period som den vi just nu upplever, den kallas "lappsjuka" och upptäcktes inom psykologin i början av 1900-talet, då vissa jägare eller guldgrävare i USA drog sig tillbaka under långa perioder i sina kojor och väntade på den varma säsongen för att fortsätta arbeta. Resultatet blev en större misstro mot utsidan, ångest för social kontakt och en preferens att isolera sig från samhället, ett liknande syndrom som redan hade identifierats bland de människor som arbetade i en fyr.
Förutom rädsla, ångest, domningar i armar och ben, långa tupplurar och svårigheter att komma upp ur sängen på morgonen, är lappsjuka lätt att identifiera eftersom man är rädd för att gå ut genom ytterdörren. För detta krävs det disciplin, en sorts daglig rutin och mycket självanalys för att försöka komma ur situationen. Det är en vanligare känsla än det verkar vara på ytan, men det är en psykologisk utmaning som vi alla i detta ögonblick tvingas stå inför på ett eller annat sätt.
