De som förlorat en mamma vet vad det innebär att ta farväl av sitt livs första stora kärlek
Att förlora någon som står oss nära är en livserfarenhet som förändrar oss för evigt, men att förlora sin mamma, vårt livs första kärlek, är ännu mer hjärtskärande. När vår mamma inte längre finns där vid vår sida för att ge oss råd, för att älska oss varje dag kommer det utan henne att kännas som att vi har dött. Men så småningom, när vi börjar förstå att hon kommer att leva för evigt i vårt hjärta, kommer vi att födas på nytt.
via Psychology Today
Vanligtvis är den första känslan som en person upplever efter förlusten av sin mamma chock, eftersom man helt enkelt inte kan tro det som hänt i det ögonblicket. Mycket ofta är det nödvändigt att "försäkra sig" och göra tanken på att någon vi älskar har dött konkret genom att se kroppen, krama eller ge den en kyss och genom att känna den kalla huden är det lättare att acceptera att den personen har lämnat denna värld för evigt.
Att förlora en mamma gör att du till en början kommer in i ett chocktillstånd, men sedan kommer en fas som kännetecknas av en djup sorg, åtföljd av begär, förtvivlan och ensamhet. När man förlorar sin mamma kan man inte förstå hur den personen som har varit vid vår sida så länge, har tagit hand om oss, matat oss och uppfostrat oss inte längre finns där.
Våra föräldrar är de första människorna vi inleder ett förhållande med, så när en av dem dör är det som om vi förlorar ett ankare som vi har hållt fast vid under hela livet. Även om bandet mellan mor och barn aldrig bryts, eftersom det som skapas från det ögonblick som mamman burit runt på barnet i sin mage, överstrider alla befintliga barriärer. Oavsett hur lång tid som gått sedan mammans försvinnande, är det bara en person som har förlorat sin mamma som vet hur svårt det är att säga adjö till sin första stora kärlek.
