En riktitg man gör kärleken till något naturligt, en som får dig att lida förtjänar inte att vara vid din sida.
Relationer kan vara komplexa, men de får inte vara komplicerade. Komplex är allt som kräver en djupare och mångfacetterad läsning - komplicerad å andra sidan är saker som kräver ansträngning, som tar upp mer energi än nödvändigt. En relation kräver engagemang, uppoffring, kompromiss, men man kan inte och får aldrig överskrida en viss gräns. När detta händer betyder det att något är fel, eftersom en sak är säker och det är att kärlek är en enkel sak.
via Elite Daily
Att älska varandra bör ge glädje, ömsesidigt stöd, bör få dig att känna dig nöjd, starkare när du möter livets svårigheter, det bör inte vara en börda eller en pågående utmaning. Kärlek bör ge lugn och trygghet, inte att leva i ett konstant tillstånd av ångest och osäkerhet. De som alltför ofta glömmer dessa grundläggande naturlagar är människor som låter sig fångas i relationer utan hopp, där de undervärderas, tas för givet och som blir till verkliga fängelser.
Riktiga män, de sällsynta individer som vet hur man står vid sin partners sida, beskyddar och ger ovillkorlig tillgivenhet, skulle aldrig göra skada, inte ens våga föreställa sig det. När kärleken är äkta och uppriktig, behöver du inte ursäkter, alibier, förklaringar eller oändlig väntan, för allt är enkelt och naturligt.
Om en man krossar ditt hjärta, betyder det att han aldrig har brytt sig om dig och att han inte är värd att vara med dig.
De enda tårar som en riktig man kan framkalla är glädjetårar, som visar respekt, förståelse, empati och ärlighet. Vi borde lära oss att ge oss själva enbart till dem som verkligen vet hur de ska ta hand om oss, som inte är rädda för att visa sina verkliga känslor och förbli starka även om de är bräckliga. Kärlek är enkel eftersom den inte vill ha tvivel, den vill inte skapa lidande och riktiga män vet det. De vet värdet av sin partner, de vet hur man uttrycker tacksamhet för den gåva de har fått varje dag, som om det var det mest normala i världen.
