Vi lyckas inte längre älska människor, vi använder dem som om de vore saker. Välkommen till den "relationella konsumismens tidsera"
En gång i tiden kastade man inte saker, man lagade dem, idag köper du, använder och slänger bort. Du omger dig själv med saker du inte behöver och ger bort sådant som fortfarande kan vara användbart, du köper mycket, du slösar för mycket. Denna beteendemodell påverkar och skadar tyvärr också sociala relationer, vilket skapar meningsfulla och ytliga interaktioner. Affektioner blir objekt och tidseran för "relationell konsumentism" har nu invigts.
Det är svårt att förklara orsaken eftersom det är komplicerat att förstå orsaken till allt detta. Det finns inte en enda sak man kan peka på, det finns ingen skurk att beskylla, det är en kombination av element som med tiden har lett individer till att bli som de är idag. Beror det på sociala medier? På den snabba och ostoppbara dynamiken i digital teknik? Naturligtvis har dessa instrument bidragit, men i slutändan handlar det alltid om "verktyg". Vilken uppfinning som helst kan ha en inverkan på verkligheten baserat på användningen av den.
Kanske i vissa har fröet av relationell konsumentism alltid funnits och nya utvecklade resurser har bara tillåtit det att blomstra och visa sig. Faktum är att det blir allt svårare att kunna bygga vänskap eller kärleks relationer, som inte kan bytas ut och ersättas med "nyare modeller". Några kopplar denna tendens till osäkerhet, till den gemensamma uppfattningen av ett förflutet med bräckliga rötter och en alltmer mörk och negativ framtid. Varför bry sig om att bygga upp något som varar? Allt är tänkt att blekna från ett ögonblick till det andra.
En av de värsta biverkningarna av relationell konsumentism är känslomässig omogenhet. Rädslan av lidande, att slösa tid och energi, gör att man flyr undan minsta lilla svårighet, vilket förhindrar individer från att ha grundläggande erfarenheter. För att växa måste man också gå igenom kriser, konflikter och besvikelser, göra introspektion, lära sig att hantera sina känslor och att förlåta.
I ett liknande samhälle finns det inte längre något riktig utbyte eller berikande mellan människor, med resultat att vi alla är mer egocentriska, intoleranta och barnsliga, kort sagt sämre. Lösningen kan vara att konsumera mindre och leva ett liv lite fattigare liv i föremål och rikare i känslor.
