Om dina barn är högljudda och fulla av energi betyder det att de är lyckliga
Barnens värld är en fascinerande dimension, en verklighet som förändras medan den enskilda personen växer och bygger sin egen personlighet. Varje barns personlighet bildas genom utforskning, upplevelser, samt små och stora prestationer i vardagen. På detta sätt konsolideras information och kunskap, bekräftelser och självständighet förvärvas, man blir stor helt enkelt. Men hur kan vi förstå om våra barn är lyckliga?
Svaret kan vara enklare än vad du tror. Ljudet, de små skriken, den uppspelta rösten är nästan alltid ett tecken på god hälsa och glädje. Barn har inga filter, så de uttrycker sitt inre jag på ett explosivt sätt och utan att hålla tillbaka. Om det är något fel, gråter de eller gör någon form av ljud, om allt är okej, skrattar de, skriker och leker högljutt.
Ett barn som inte är oroligt för att visa sina känslor är säkert vid god hälsa och på rätt väg mot att bli en balanserad vuxen som inte håller inne på något. Det är allmänt känt att barn har för vana att prata, sjunga, mumla och göra olika ljud själva, även när ingen tittar på dem.
Detta är deras sätt att testa sig själva, finna ro, lugna ner sig själva, släppa spänningar och experimentera. Ett barn som upptäcker självständigheten i att använda sin egen röst eller vissla, kommer ofta att göra det för att den därifrån kommer att känna tillfredsställelse och kontroll.
Att vara aktiv är därför bra, men man måste vara uppmärksam när ett barn blir "hyperaktivt", dvs när möjligheten att vara expansiv är inte ett tecken på lycka utan bara rastlöshet på grund av oförmågan att hantera sin energi. I detta avseende är det alltid bra att se ditt barn interagera med andra och ensam, för att förstå om något är fel.
Kopplingen mellan att vara högljudd och glädje utesluter inte att även de tystaste barnen är lika nöjda med livet och friska. De har helt enkelt ett annat temperament och ett annat sätt att förmedla vad de känner och tänker utåt.
Det finns en tunn linje mellan välbefinnande och obehag, förhållanden som ofta kan sammanfalla och visa sig på ett mycket liknande sätt. Så ett tyst barn kan vara både glatt och inåtvändt, ett högljutt kan vara både lugnt och upprördt. Det är upp till föräldrarna i första hand och till lärarna att upptäcka eventuella problem och bemöta dem så fort de visar sig för barnens välmåendes skull.
