För ett barn är det bättre att ha separerade föräldrar som är harmoniska än att ha gifta föräldrar som konstant bråkar
Att bråka är något som händer i alla familjer, men när mamma och pappa spenderar majoriteten av sin tid på att bråka, är det varken normalt eller acceptabelt.
Om föräldrarna inte längre kan leva tillsammans och dagarna styrs av kontinuerliga konflikter bestående av förolämpningar, aggressiva attityder eller till och med ömsesidig likgiltighet, borde vi ha modet att skilja oss, för att få ett slut på allt detta.
Framför allt för att de som drabbas mest av de negativa effekterna av detta hat mellan mamma och pappa alltid är barnen.
via huffpost.com
Faktum är att barn inte behöver leva tillsammans med båda föräldrarna för att må bra, det viktigaste, i dessa fall är att leva i en miljö som inte domineras av agg och aggressivitet. Barn som hjälplöst tvingas bevittna den ständiga konflikten mellan sina föräldrarna reagerar med ilskeutbrott eller med ett starkare beroende av sina föräldrar, antingen av mamman eller av pappan och de beter sig i sin tur våldsamt, växlat med stunder av att vara instängda i sig själva och deprimerade. Framför allt, som vuxna, kommer de inte att kunna hantera stressfyllda situationer eller lösa problem på ett fridfullt sätt.
Det är därför bättre för barnen om föräldrarna skiljer sig och det är viktigt att förklara det för barnen på ett tydligt men mjukt sätt, så att de inte upplever detta avbrott som något ångestfyllt.
Visserligen skulle varje barn alltid vilja njuta av föräldrarnas närvaro tillsammans under samma tak, därför kan separationen inte vara helt smärtfri. Men om du ger barnet verktygen för att förstå det, kommer det över tiden att acceptera och minnas föräldrarnas rasande gräl och inkompatibilitet och så kommer slutligen barnets sår att kunna läka, särskilt om det inte finns någon brist på kärlek och omtanke som både mamma och pappa kommer att veta hur man fortsätter att ge dem.
