Att säga hela sanningen är inte alltid den bästa lösningen
Det finns människor som pratar utan filter och ger oönskade åsikter och därmed känner sig modiga och ärliga. Psykologerna har uppfunnit en skämtsam term för att definiera detta beteende som på engleska kallas "sincericide". Det är den nästan "självmordliga" attityden hos dem som talar sanningen till varje pris, med alltför mycket entusiasm. Det är ett sätt att agera som kan skapa konflikter och vara både otrevligt och taktlöst. För att inte bråka med alla skulle det vara bättre att tänka innan du pratar och att utvärdera om personen du står inför är redo att ta emot din åsikt. Uppriktighet är inte alltid en dygd, om det inte samtidigt finns artighet och respekt. Att häva ur sig saker, särskilt om det rör sig om värdelösa och ointressanta åsikter, är ett tecken på oförmåga att hantera sociala relationer.
Lögner är en försvarsstrategi både för oss och för andra. Vi är inte alltid helt ärliga och vi är medvetna om det. Lögnen (eller bristen på ärlighet) är ett sätt att försvara oss själva. För att skydda vårt självkänsla och försvara oss mot negativa konsekvenser tenderar vi att vrida sanningen till vår fördel.
Lögner används dock inte bara i självförsvar, ibland är vi inte uppriktiga för att undvika att skada andra. Denna typ av lögn kan till och med vara positiv, eftersom det undviker onödiga konflikter. Det betyder inte att ljuga är en vacker sak utan poängen är att man kanske inte alltid måste vara ärlig med alla och vid alla tillfällen.
Inga censurer, bara empati. Hur många av oss blir irriterade av att höra kommentarer om hur vi klär oss eller om att vårt ex har ett nytt förhållande? Man behöver inte censurera sig själv, men man bör dock hitta rätt sätt för att prata med andra på. Vi har rätt att säga vad vi tänker, men vi måste göra det på ett moget sätt och sätta upp vissa gränser. Problemet är att sanningen ibland gör ont, väldigt ont. Inte alla är redo att få vissa nyheter på ett brutalt och dramatiskt sätt. Finns det då ett bra sätt att få dåliga nyheter, även när de är riktigt tragiska? Visst är det sant att vi måste vara redo att möta allt som livet har att bjuda på, men det är minst lika sant att vi ibland behöver få ta emot sanningen på ett lite mer försiktigt sätt, precis som vi gör med andra när vi vill göra effekten av vårt budskap mildare. Det handlar om att vara empatisk. Vi måste hitta rätt ord för att inte skada den andra personen, utan att för den sakens skull bli en lögnare.
Var uppriktig mot dig själv, men inte hyperkritisk. Psykologen Rafael Santandreu hävdar att för att vara tillfreds med oss själva, måste vi alltid vara uppriktiga, men detta är inte alltid rätt inställning om vi vill komma överrens med andra. Det betyder att vi inte får bedra oss själva genom att förvrida sanningen, för om vi gör det kommer vi inte att ha ett tillfredsställande liv. Det som är viktigt är att skilja mellan att vara uppriktig mot sig själva och överdrivet självkritisk. Att vara en "sincericider" mot sig själv är inte den bästa lösningen. Liksom med många andra aspekter av livet finns balansen någonstans i mitten.
