Att vara empatisk är en underbar gåva, men är väldigt ansträngande känslomässigt
Empati är en mycket viktig gåva, som gör den som innehar denna egenskap väldigt speciell, även om det faktiskt är en egenskap man kan utveckla. Empati förstärker dina sinnen, så att du kan ingå ett intimt förhållande med omvärlden, känna av verkligheten i situationer och känslor samt bygga upp autentiska relationer med din nästa.
Trots värdet i denna gåva, gör den personen som är begåvad med den säkerligen mer generös, uppmärksam och altruistisk men inte mer lycklig då det ibland att uppleva andras känslor kan vara en outhärdlig börda.
Empatiska människor uppskattas ofta av andra, eftersom de representerar en tillflyktsort, de är personer som lyssnar och visar förståelse och därför känner människor att de gärna öppnar sig för dem. Av den anledningen hälls en flod av känslor, både intensiva, positiva och negativa, på den empatiska personen, som måste vara stark och balanserad för att orka och inte bryta ihop känslomässigt.
I själva verket betyder att "känna" andra människors känslor att uppleva dem som om att de var deras egna. Till detta tilläggs den djupa förståelsen för andras situationer som denna förmåga medför. Resultatet är att empatiska människor ofta tenderar att vara melankoliska och ledsna. Även om de kan vara optimistiska och finna styrka i att vara osjälviska och generösa, absorberar den empatiska personen den negativa energin från allt lidande och den ondska som finns runt omkring henne eller honom.
Dessutom är det just deras öppna och storsinta personlighet som kan få dem att träffa på människor som bara vill utnyttja dem och ta emot utan att någonsin ge någonting tillbaka.
En annan följd av deras generositet är att de ägnar sig åt andra och sätter sig själva i andra hand så pass mycket att de ibland känner sig förlorade och börjar söka efter sig själva.
Denna oupphörliga tyngd från den yttre världen på den empatiska personen leder henne eller honom till att bygga upp en skyddsbarriär. Inte för att stänga in sig, utan för att skydda en liten intim del av sig själv från andras behov och från sin egen tendens att ge för mycket av sig själv.
För att förbli i balans och inte överge sig åt sin mörka sida, måste den empatiska personen å ena sidan försöka urskilja de människor som bara vill dra fördel av henne eller honom och å andra sidan att lära sig att sänka sin försvarsmur och uttrycka sina känslor samt be om hjälp när det behövs.
