Syndromet hos dem som hjälper icke-självförsörjande människor och biverkningarna av att hjälpa andra
Hur många människor vill ha ett jobb som håller en upptagen 24 timmar om dygnet? Förmodligen ingen, men det är precis hur vardagen är för de människor som tar hand om de som inte längre är självförsörjande.
Att ta hand om andra är något som ger värde, tillfredsställelse och utlöser starka känslor hos den friska personen. Det kan dock bli ett stressigt jobb som till och med utlöser ett syndrom, kallat "caregiver syndrom", även om det inte är begränsat enbart till vårdgivare.
Här är vad det är, hur det känns igen och hur det övervinns.
I det här sammanhanget avser termen "vårdgivare" de personer som inte arbetar inom den sociala sektorn, men som tar hand om en familjemedlem som inte längre är självförsörjande. Caregiver syndromet kan också påverka de som hoppar in som professionella assistenter och som tar hand om en person 24 timmar om dygnet, utan att ha verktygen (särskilt de mentala) för att göra det.
Att behöva ta hand om en person som inte själv längre klarar av även de enklaste handlingarna innebär en hög stressbelastning. Om man inte är redo att hantera situationen, leder den till både mental och fysisk utmattning.
Allt blir ännu mer komplicerat när den friska personen och den som ska bistås bor under samma tak.
När personen man ska ta hand om är en familjemedlem är det lätt att detta stör flera delar av livet för personen som hjälper. Den sistnämnda, utan att ens ha insett det, kommer att ägna mer och mer tid till sin uppgift som"vårdgivare", tills den inte längre har någon ledig tid att ägna sin familj och sina vänner och inte heller någon energi kvar att lägga på sitt arbete.
Om man inte gör något åt det i tid, kommer caregiver syndromet att hitta en väldigt bördig grund för att växa.
Om man skulle vilja lista symptomen på caregiver syndromet, skulle den kunna se ut på följande sätt:
- Stress
- Trötthet
- Irritabilitet
- Frustration
- Demotivation
- Vredesutbrott
- Våldsamhet
Caregiver syndromet nöter både den drabbade och den som behöver hjälp. Den sistnämnda kommer att drabbas av en rad negativa beteenden som utförs av den friska personen.
Det är alltså viktigt att förhindra Caregiver syndromet, oavsett om det handlar om oss själva eller om andra. Tyvärr är det inte lätt att ta hand om en sjuk eller handikappad person. Det är därför som det finns proffesionella vårdgivare som har tränats i hur man undviker fysisk eller mental utmattning.
Det betyder inte att du inte ska ta hand om en älskad, utan enbart att det är lämpligt att kontakta en psykolog eller att skaffa extern hjälp om du inte längre mår bra psykiskt eller fysiskt.
