Några tips från Maria Montessori om hur man fostrar självständiga och lyckliga barn
Ofta är föräldrars pedagogiska metoder väldigt förvirrande: det svänger mellan att behandla barn som små vuxna och betrakta dem som eviga bebisar och detta hindrar dem från att utföra vissa uppgifter som de skulle kunna hantera. Denna attityd leder inte till några goda resultat och skapar bara mycket förvirring hos barnen.
Montessori-metoden är riktad åt ett håll, i den meningen att målet är självständiga och glada barn: Från början försöker man utveckla ett visst oberoende och samtidigt en ansvarsförmåga som leder att barnet blir medveten om sina förmågor och därför blir lycklig.
Det här är vad som förväntas av den berömda pedagogiska metoden som bär namnet från den berömda Maria Montessori.
Barn från 2 till 3 år
Enligt Montessori-teorin är detta den mest känsliga fasen av barnets ålder och även den mest mottagliga. Lärande är i sin maximala potential under dessa år, så det är viktigt att ge rätt stimulans till barnet.
Även vid denna unga ålder kan du ge barnet ansvar, med föräldrars stöd och hjälp. Du kan till exempel lära barnet att ta hand om sina leksaker och inte göra sönder dem och få barnet att klä på sig själv. Att leka med hushållsverktyg är ett sätt att lära dem vissa uppgifterna, även om det för tillfället bara är en lek.
Barn från 4 till 6 år
Vid denna ålder är det idealiskt att förändra hemmets inredning så att barnet får möjlighet att interagera så mycket som möjligt: Montessori-metoden rekommenderar att alla hinderm elimineras.
Under denna tid kan du introducera barnet in till köket, få barnet att förbereda några enkla rätter, särskilt de som är avsedda för dem själva, så som till exempel frukost. På detta sätt kommer barnet att förstå nöjet att ta hand om sig själv, även genom köket.
Montessori-metoden rekommenderar att göra barnet medveten om vissa aktiviteter som han/hon behöver vid en exakt ålder.
Barn från 7 till 8 år
Mängden information som barn lär sig från 2 till 8 år är otrolig, och det finns inte någon annan ålder där samma resultat kommer att uppnås. Det är under denna fas som barn ökar sin självkänsla, känslan till familjen och födelseplatsen, identitet och framförallt självständighet: Förälderns mål är att hjälpa barnet att växa upp att känna sig duktig och oberoende.
Mellan 7 och 8 år kan barn göra många saker, även om de tror att de kan göra mycket mer än de kan: därför är det bra att uppmuntra dem att utforska nya gränser, men också ge dem råd att vara mycket försiktig och en tydlig syn på sina verkliga möjligheter.
Vid 7/8 år borde barnet vara fullt ansvarig för sig själv, både för vård av sin egen person och utbildning: barnet måste visa föräldern att de kan litar på honom/henne, för att få ännu mer självständighet.
Alla barn mognar inte samtidigt
Att tro att det finns fasta steg när barnet växer upp är fel: även om vi kan beskriva en universell pedagogisk metod är det bra att ta hänsyn till varje barns karaktär och identitet. Det är inte positivt, såväl som djupt skadligt, att ge ansvar som inte kan upprätthållas. Det skulle bara främja misstro och brist på självkänsla.
Barnets självständighet får inte heller förväxlas med föräldrarnas avstånd: moderns och faderns närvaro måste vara fast i alla åldersgrupper, bara man inte överdriver med att hjälpa barnet.
