"Min man kommer inte att finnas vid min sida under förlossningen, jag är både ledsen och har ångest. Vad ska jag göra?"
En graviditet är ett mycket viktigt ögonblick i en människas liv och speciellt för en kvinna är det en av de mest magiska, otroliga och överraskande händelserna på samma gång. Överraskande eftersom det rubbar balansen i kroppen, du känner ett nytt liv växa fram inom dig och du har det stora ansvaret att göra allt för att bebisen ska må så bra som möjligt. I ett så känsligt ögonblick av ens existens skulle man inget hellre vilja än att ha sin partner vid sin sida, den framtida pappan till barnet som finns bredvid mamman i varje ögonblick.
Ändå finns det fall där detta inte inträffar och vi tvingas hantera något helt annat än det vi föreställt oss. Framförallt är det inte så självklart att en man vill vara med i förlossningsrummet när barnet ska födas.
Om din partner inte vill vara med under förlossningen...
Många kvinnor tvingas tyvärr mot slutet av sin graviditet möta en mycket jobbig situation med en partner som av någon anledning inte vill finnas vid deras sida vid födseln. En situation som för vissa framtida mammor inte gör någon skillnad, medan det för andra orsakar oro, ångest och rädsla. Speciellt för de som är förstföderskor kan det vara extra viktigt att hela tiden ha en stöttande person i närheten.
Män är vanligtvis alltid redo att hjälpa till: de finns där under graviditetens 9 månader, vid alla kontroller för att övervaka fostrets tillväxt, hemma för att tillfredsställa alla önskemål och vara nära sin partner, men det är inte givet att de även kommer att finnas där i det stora ögonblicket i hela historien, det vill säga i förlossningssalen.
Vittnesmål från människor som upplevt detta personligen
"Jag bad min man att vara med mig i det ögonblicket, men han vill inte - berättar en kvinna - Han säger att han inte skulle kunna vara lugn vid min sida mitt i skriken och mitt i den stressande situationen. Han rådde mig att ta med min mamma eller en vän till mig, men jag är ju på väg att ha barn med honom och det är honom jag vill ha med mig. Det finns inget att göra, han skulle inte stå ut med att se mig i smärta. Men jag är väldigt arg på honom och jag vet inte hur jag ska hantera det."
"Jag var övertygad om att min man skulle finnas vid min sida även i det ögonblicket, jag förväntade mig aldrig att han skulle säga nej, men så blev det - berättar en annan blivande mamma under sin sjätte graviditetsmånad - Han var fast besluten. Förlossningen är fruktansvärd och det är något som berör framför allt kvinnor. och han kommer inte att vara där. Jag är väldigt bekymrad över det här, jag hade inte förväntat mig det."
"Jag mår dåligt, jag tror att jag tvingar min man att göra något han inte vill - erkände ännu en kvinna - Han sa till mig att det var hemskt att vara närvarande vid den första förlossningen och han kommer att vara där för den andra bara för att jag vill ha honom där. Jag har inga andra människor vid min sida och jag vet inte vad jag ska göra och nu är det för sent för mig att backa, men jag känner mig så skyldig mot honom."
Hur bör man hantera närvaron eller frånvaron?
Detta är bara tre av de många vittnesmål som fokuserar på detta stora dilemma: är det rätt och nödvändigt för en man att vara närvarande även mot sin vilja? Det viktigaste, som i alla situationer, är att prata, möta problemet lugnt, analysera det och tillsammans försöka hitta den bästa lösningen för båda. Att vara sida vid sida under varje ögonblick av graviditeten kan vara ett bra sätt att involvera honom mer, försök även prata med din partner och få honom att förstå hur viktig hans närvaro skulle vara under förlossningen så att han kan överväga sitt val mer noggrant.
Att få honom att känna sig som en integrerad del av processen, se till att han är medveten om att det skulle vara viktigt att ha honom där även i förlossningsrummet, skulle förmodligen kunna uppmuntra honom. Du måste få honom att förstå hur viktigt det är, men om han verkligen inte vill kan du inte tvinga honom. Missförstånd och dålig stämning kan skapas som inte skulle hjälpa någon i ett så känsligt ögonblick, särskilt om paret blir föräldrar för första gången.
I dessa fall är det bättre att fråga din mamma, en syster, kusin eller vän att följa med, annars får du helt enkelt ta mod till dig och möta det hela ensam med huvudet högt, om än vid en mycket känslig tidpunkt i ditt liv. Hur betedde du dig när ditt första barn kom och vad tycker du att en kvinna som befinner sig i denna situation bör göra?
